I samband med måltidslogen hos S:t Johanneslogen Helios, höll FT Roger Jansson ett synnerligen intressant och givande föredrag om frimureriets ursprung ur ett historiskt perspektiv.
För att möjliggöra för bröderna att ta del av denna kunskap, publiceras här talet i sin helhet!
Inledning
Första talmannen Roger Jansson höll ett intressant föredrag om frimureriets historia.Foto:Ulf Gustafsson.
För 300 år sedan, år 1717, konstituerades storlogen The Craft (S:t Johns) Lodge i London. Med anledning av det tänkte jag i kväll skildra frimureriets ursprung ur ett historiskt perspektiv.
Bakgrund/Brytningstid
Världsbilden fram till 1600-talet var att Jorden var universums centrum och att livet här på Jorden var en prövotid inför himmelriket. Den enskilde individens uppgifter var förutbestämd. Kungen var närmast Gud och för att styrka det kröntes kungen med Guds nåde. Det innebar ett kungligt envälde, stadfäst av Gud. Kyrkans inflytande var betydande.
Befolkningens utbildningsnivå var låg. Bara präster och statstjänstemän undervisades i läsning och skrivning. Hantverkare utbildades inom egna skrån, i ett lärlingssystem. En liten priviligierad grupp var välmående och levde i lyx och överflöd. Ett överflöd skapat genom förtryck av folket och genom krig. Allt enligt regelboken. (Bibeln)
Under 1700-talet skedde en förändring när nya tankar föddes. Den tiden kallar vi Upplysningstiden.
Grunden för de här tankarna uppkom redan på 1600-talet när man började utforska värden med vetenskapliga metoder. Det gjordes då flera upptäckter inom i stort sett alla vetenskaper. Matematiken fick en framträdande roll. Newton framförde en teori om att värden kunde var en maskin. Stämde det så skulle skapelsen kunna fastställas och bevisas matematiskt. Man kunde nu också visa att jorden inte var universums centrum något som motsade kyrkans lära. Resultatet blev att man tvivlade på kyrkans världsbild och på att kungens makt utgick från Gud.
Upplysningsfilosofen John Locke
Filosofier som försökte tolka de här nya kunskaperna förespråkade nu att uppfostran och undervisning skulle få ett större utrymme i samhället. Även att borgarnas barn skulle få gå i skola och att undervisningen inte bara skulle ta upp det förflutna utan att utbildningen också skulle stimulera individen att med sina sinnen utvecklade sina kunskaper. Alltså, att tänka fritt.
Upplysningsfilosofen John Locke, menade bl.a. att alla oberoende av rang eller stånd hade rätten till sitt liv, sin frihet och sin egendom (tvångsarbete eller slaveri skulle inte få förekomma) och att makten skulle utgå från folket
Tolerans, Tro på förnuftet. Vetenskap framhölls som grundläggande element för att utveckla samhället.
Frimureri – en produkt av upplysningstiden.
1700-talet var också de hemliga sällskapens århundrade. I alla länder runt om i Europa samlades man i olika skrån eller gillen för att umgås. Murarlogerna var också sådana sällskap eller skrån med sina rötter ända från medeltiden. Från början var det bara sten-och bildhuggare som var medlemmar i murarlogerna men allt eftersom anslöts även andra.
Stenhuggarna och murarna var tidigt organiserade i gillen.
Gradvis förändrades murarskråt för att från mitten av 1680-talet bli en klubbgemenskap där murarvetenskapen tillämpades symboliskt.
Frimureriet övergick då från att vara ett hantverkarskrå till att bli vad man skulle kunna kalla, ett idébärande sällskap. Det vi i dag kallar spekulativa frimureriet.
När Storlogen bildades år 1717 utarbetades en detaljerad och mycket sinnrik pedagogik över hur de idéer man hade fångat upp och trodde på skulle presenteras. Ett dokument över verksamhetens mål, inriktning, ritualer och hur logearbetet skulle genomföras, antogs och stadfästes den 17 januari 1723.
När dokumentet skrevs utgick man från samma lärosatser som används när man verkade som en operativ loge och utbildade i murarvetenskap.
Den här konstruktionen innebar att man presenterade ett dokument som beskrev den nya verksamhet som en fortsättning på den urgamla murartraditionen. Dolt för den oinvigde avsåg dokumentet istället en idélära grundad på de nya kunskaperna. Den skulle kunna beskriva på följande sätt;
”Läran över hur man utvecklar den egna personligheten med det yttersta målet att skapa en bättre värd för alla.”
Tron på ett högsta väsen som skapare av Himmel och Jord var den yttersta grundpelaren.
Humanismen var en annan grundpelare. Alltså människans okränkbarhet.
De tre benen det medeltida skrået vilat på, fanns också med i frimureriets stadgar:
Kunskapsförmedling
Omvårdnad om behövande
Umgänge och sällskap.
Att upplysningstidens idéer genomsyrar frimureriet märks inte minst i hur undervisningen genomförs. Med ritualer och ceremonier, indelat i grader får man succesivt ökad insikt i livets symboliska mening enligt de nya kunskaperna.
Att man samlades i hemliga och slutna sällskap var ganska naturligt under den här tiden då yttrandefriheten var begränsad.
I skydd av en reglerad hemlig ritual med stegvisa grader, hemliga tecken och tysthetslöften kunde man bedriva intellektuella diskussioner i känsliga ämnen och föra kunskaperna vidare till bröderna.
Vetenskapsmän, filosofer och medborgare från alla samhällsskikt anslöt sig till frimurarlogerna. Frimureriet kom att verka för jämlikhet under den humana principen ”människa bland människor”.
Antalet loger växte snabbt. I London fanns på 1720-talet mer än 100 loger. Under 1730-talet spreds frimureriet till Frankrike och sedan över hela Europa. Frimureriet nådde även USA. År 1735 grundades den första frimurarlogen i Sverige.
Sammanfattning / Avslutning.
Dagens frimureri har sitt ursprung i upplysningstidens idélära. Med den tidens nyvunna insikter utvecklades en teori som omsattes i praktisk handling i syfta att skapa en bättre värld för alla.
Det grundläggande i denna idélära är kärleken till människan och tron på förnuftet.
Under trehundra år har denna idélära förvaltats, utvecklats och förmedlats genom logeverksamhet över hela världen i förhoppningen om en bättre värld.
Ett outtröttligt arbete som bäst och säkrast görs i det tysta.
Text: FT Roger Jansson
Foto: Ulf Gustafsson
Källhänvisning. I guld och himmelsblått. Åbo landskapsmuseum