Det finska frimureriet finns beskrivet i flera utförliga utmärkta reportage i Frimuraren nr 1 2016
Här är dock en kort sammanfattning av en ganska så komplicerad frimurarhistoria sedan mitten av 1700-talet.
Tack vare Ane Gyllenbergs donationer och envishet kunde man 1960 få tag på en industrilokaler som idag inrymmer Stor Capitlet och desss loger. Foto:Håkan Wasén
Den första logen på finsk mark, S:t Augustin, bildades i Stockholm 1756.
1758, flyttades logen till Åbo som var den ledande finska staden vid den här tiden.
1762 flyttade logen vidare till Helsingfors, troligen på grund av att en stor del av medlemmarna var officerare på Sveaborgs fästning.
1809 förlorade Sverige Finland vilket ledde till att de flesta bröderna flyttade till Sverige .1813 lades verksamheten ned. Tsaren förbjöd även frimureriet 1822
1908 började en rörelse för att återinföra frimureriet i Finland.
1913 bildades Granatenhjelmska för att verka för frimureriets återinförande i Finland.
Gunnar Nyström förste stewardsmästare i Stor Capitlet visade en unik tavla på väggen i logehuset.
Med två olika frimureriska verksam paralelle med varandra krävs en översättningdstavla för att se vilka loger logernas medlemmar kan besöka hos varandra.
Smålänningen Fredrik Granatenhjelm, 1708-1784, major på Sveaborg,var dock inte frimurare men en filantrop som vid sin död testamenterade sin förmögenhet till frimurarnas barnhem i Helsingfors.
1923 bildades föreningen Granatenhjelm som förvaltar den frimureriska egendomen.
Politiskt grus i maskineriet
Efter det att Finland blev självständigt 1917 ökade hoppet om att återinföra frimureriet. Finska bröder som blivit frimurare i Sverige ansökte 1918 om att få öppna en brödraförening. På grund av det politiska läget med bl. a Ålandsfrågan fick lyckades man inte få samarbete med Sverige.
Parallellt med arbetet från frimurare som fått sina grader i Sverige pågick också ett arbete från frimurare som fått sina grader från USA. Dessa amerika-finländare som flyttat tillbaka från USA till Finland hade lång erfarenhet från loger i USA och vill nu hjälpa till att återinföra frimureriet på finsk mark.
De finsk-amerikanska bröderna bad Storlogen i New York om hjälp.
Här hänger Bernhard Crusells originalsköld.
1922 tog den amerikanske stormästaren Arthur S Thompkins båten över till Finland för att inviga logen Soumi nr 1 den 22 augusti. Samma dag recipierades 27 bröder, blanda andra den redan då världsberömde musikern Jean Sibelius. Följande år, 1923, grundades två loger, en i Tammerfors och en i Åbo, men även logen S:t Augustin i det svenska systemet, som slumrat i över hundra år återuppväcktes.
Storloge invigdes
När det fanns tre loger uppfylldes det formella kravet för att grunda en storloge, så Arthur Thompkins tog ångbåten över Atlanten ännu en gång 1924 för att inviga Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland den 9 september.
Logen recipierar i de s.k. blå graderna ett till tre. Därefter finns ett flertal tilläggsgrader och ordnar där innehavare av mästargraden kan utvecklas. Dessa organiseras dock inte av Storlogen utan har egna organisationer. Till skillnad från de tre så kallade blågraderna har inte tilläggsgraderna hämtats från USA utan från Storbritannien. Bland tilläggsgraderna finns till exempel:Märkesmästare,Royal Arch,Rose Croix (Den Urgamla och Antagna Skotska Riten),Tempelherrarnas grad och Malteserriddarnas grad.
Här är baksidan på Bernhard Crusells sköld
1927 erkände United Grand Lodge of England den finska storlogen, men det skulle dröja ända till efter andra världskriget 1950 tills Finland och Sverige erkände varandra. Storlogen i Finland var redan från början tvåspråkig. Ritualen man fick från New York översattes redan från början både till finska och svenska.
Svenskt frimureri
Tanken att få återupprätta den svenska frimureriska verksamheten i Finland väcktes redan år 1918. Men från svensk sida förhöll man sig som nämnts reserverad med hänvisning till den politiska situationen i landet! Inte förrän 3 april 1923 kunde logen återinvigas i den för ändamålet nyinredda lokalen i bankdirektör Sidorows gård, Petersgatan 1.
Lokalen blev på grund av den stora tillströmningen av nya bröder snart för liten (11 meter lång, 4,5 meter bred) och utvidgades 1927.
Ane Gyllenberg hittade dagens lokaler som tack vare hans donationer kunde köpas in av Granatenhjelms förening,vilka förvaltar frimurarrörelsens egenom i Finland.Framsynt donator
Framsynt donator
I början av 1960-talet upptäckte Ane Gyllenberg, tidigare OM i S:t Augustin och stewardsmästare i logen Finland, en industrifastighet på Nylandsgatan. Tack vare bl. a hans frikostiga donationer och framsynthet kunde man köpa och inreda fastigheten.
1964 flyttades logens verksamhet till det nya ordenshuset vid Nylandsgatan 9.
Idag bedrivs verksamhet i Johanneslogen Phoenix,Sanderaslogen S:t Augustin samt i Stor Capitlet i Finland.
Det finns bröder som är medlemmar i båda logerna men det är numera inte så vanligt.
Text och foto:Håkan Wasen