Våra ritualer har en fundamental betydelse för Orden. Att ritualerna används effektivt för sitt ändamål är viktigt för verksamheten och för hur Orden kan attrahera nya och gamla medlemmar. Ritualerna har betydelse, dels för bröders känsla av tillhörighet, gemenskap och trygghet i Orden, och dels för att förmedla Ordens budskap.
För gemenskapen är det viktigt att ritualerna gestaltas korrekt och enhetligt. Då ger de ett seriöst intryck och bidrar till igenkännandets glädje. För denna aspekt kan formerna vara viktigare än innehållet. Det är väl belagt, att en känsla av gemenskap förstärks av rutinmässig upprepning av ord eller gester, likaså av sång och musik och av rörelser i gemensam takt. Hemliga ritualer kan stärka gruppkänslan hos de invigda. Ritualerna bör upplevas som logiskt uppbyggda, vilket inte hindrar att de kan vara mystiska eller svårbegripliga, men de bör inte utmana löjet eller vad som allmänt anses höra till goda seder. Detta gäller alla ritualer – inte bara våra.
För ritualernas förmedling av Ordens budskap ställs inte mindre krav. De största kraven ställs dock på dem som skall tolka ritualerna, ta till sig budskapet och tillämpa det i verkliga livet. Budskapet är ibland subtilt och svårt att uttrycka i ord. Det är därför Orden använder symboler för att belysa vad den vill ha sagt. Det påstås ibland, att alla föremål i en logelokal har symbolisk betydelse. Jag skulle tvärtom vilja hävda, att ingenting i en logelokal har symbolisk betydelse, utom det som innehåller ett meningsfullt budskap, som vi förstår – eller åtminstone anar betydelsen av. En symbol är ett tecken eller föremål för vilket det föreligger en överenskommelse om att det betyder något mer än sig själv. Om någon överenskommelse aldrig har slutits, har glömts bort, eller om vi inte har blivit delaktiga i den, talar vi om något annat.
Hur är det då med de symboler vi faktiskt använder? Hos en del symboler uppfattar vi budskapet intuitivt. Andra symboler används och förklaras så ofta att vi ser deras budskap som mer eller mindre självklara. I dessa fall kan en överenskommelse sägas föreligga, och symbolerna tjänar sitt syfte. I andra fall kan en talare eller föredragshållare påstå att ett tecken eller föremål har en betydelse som inte är allmänt vedertagen. Han kan göra det för att belysa en tolkning som han finner intressant. Om åhörarna är med på noterna, uppstår en åtminstone tillfälligt gällande överenskommelse om en fungerande symbol. Blir den överenskommelsen mer giltig om det hävdas att den överensstämmer med hertig Karls ursprungliga intentioner?
Inte säkert! Hertig Karl har den ovanskliga äran av att ha fastställt de ritualer vi i huvudsak fortfarande använder. Han var utomordentlig kunnig i det som var intressant på hans tid: kabbala, alkemi, mystik och riddarromantik. Inte så många söker nuförtiden förklaringar på livsgåtorna därifrån. Det budskap han ville förmedla har nog uttryckts lika bra eller bättre av andra tänkare. Varför inte utgå från sådana auktoriteter när vi söker svar på våra etiska och existentiella frågor? Ordens syfte förtjänar de bästa tillgängliga medlen för sitt förverkligande.
Traditionella förklaringar av ritualen i Spörsmålsböcker och i liknande esoterisk litteratur har naturligtvis historiskt intresse. De har dessutom betydelse för den aspekt av ritualerna som har med tillhörighet och gemenskap att göra. Just gemenskapen anses av många höra till Ordens viktigaste värden. Andra kan anse, att själva budskapet är det viktigaste. Om vi tror att det innehåller svaren på de eviga frågorna, kan vi emellertid bli besvikna, men vi borde åtminstone få hjälp att formulera frågorna. Oavsett vilka motiv vi har att söka oss till Orden, bör vi inte glömma syftet. Vi har frihet att tolka ritualerna inom dess ramar. I konstitutorialet för S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren uttryckte hertig Karl Ordens syfte på följande sätt.
”(Att) gagna Wår Orden, och utbreda den konungsliga Vetenskapens sanna Ljus, til dygdens och oskuldens försvar, til den betryckdes hjelp, samt Eder egen heder och tillfredsställelse.”
Användningen av stor bokstav är intressant. ”Wår Orden” bör sannolikt utläsas min Orden. ”Den konungsliga Vetenskapen” skulle kunna betyda religionen och ”det sanna Ljuset” evangelium. Men det ursprungliga engelska frimureriet lär ha sett sig som ett alternativ till det lärda sällskapet Royal Society, vilket öppnar för en annan tolkning av ordet Vetenskap: ”Newton kom och allt blev ljus.”
Rune Carlsson